Just pull the trigger.

I will always wounder. . . it will never stop or ?

Jag är livrädd, men ibland är det spännande och hur roligt som helst. Träffa nya människor och släppa in dom i ens liv, men jag har fått en spärr på kroppen som inte vill försvinna. Fattar inte varför? Har aldrig varit sån innan, har alltid glömt det ja ska glömma och släppt in en ny människa. Men det är inte lika lätt längre. Det gör ont, jag får konstiga minnen , " detta ska ja inte göra med denna personen" eller " är jag otrogen" ?!!? känner inte igen mig själv längre. Måste våga öppna mig igen, dock inte lätt. Mina dörrar har mer lås än någonsin nu förtiden. Vill inte bli sårad, vill inte gråta varje kväll. Jag vill lossa på bördan, börja lita och få förtroende för kärlek. Det är inte så lätt som det låter. Somliga går vidare som det vore att skopa upp en ny glasskula från glass paketet, man måste sörja. . Men efter att ha blivit rejält sviken är det inte så lätt längre . . .

Man trycker ner sig själv , man tror det är ens eget fel att det blev som det blev. Man klandrar sig själv för allt. Man vill höra av den personen varje dag, vill träffa personen och stänga ute allt som varit, man suddar ut det och sen när man varit med personen är man helt tom igen. Man fattade inte vad som hände man levde i en dröm. .
Lev inte drömmen för många gånger det blir bara värre. Svårare att släppa taget, svårare att glömma. . .

Man ser mycket man inte vill se, tex från FB sidan säger mycket och ibland för mycket. Hur kul är det att se : har bytt sin nuvarande status från singel till har ett förhållande med? Hur känns det då? Det finns mycket denna sidan säger vad det personen man en gång älskat så man nästan inte vet vart man ska ta vägen gör med sin nya flört?
statustexter som innehåller hjärtan och logg medelande från någon tjej som skriver till gulliga saker och annat. Precis som man själv gjort en gång i tiden i samma logg?

Bilder säger mer en tusen ord, måste det vara så jä*la svårt att radera dom från datan? Att kolla gör så att man fäller tårar, man kan inte sova utan ligger och tänker på allt man gjort.
Har alldeles för mycket minnen, även fast man träffar andra människor runt om kring känner jag mig ibland obekväm det känns inte rätt. det är jobbigt , ta mig härifrån!

Har en plats mitt hjärta trivs att vara på men där ja inte ska vara. . Förbjudet? Kan man koppla bort det? 
"Tiden läker alla sår" Jag blev kär, riktigt kär. Men kvar står ja med brustet hjärta. Är ja ingenting utan dig?
I was your girl. "hjärtat"

Man ser folk på stan, vandra hand i hand. Avundsjukan växer. . Mitt hjärta väljer den personen den väljer. Den skriker och bultar för mycket.

Allt ja har är :

Im gonna make YOU write my name in your heart and that I can stay there forever.



Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0